Varför DNA, Vad är DNA?

Sammanfattning, begrepp och källor

Varför DNA?
DNA ger ett kompletterande tillskott till släktforskningen om våra rötter!

Om man tittar på släktforskningens möjligheter – via arkiv – har vi kunnat gå 10-12 generationer bakåt i tiden. Säg via Gustav Wasas jordaböcker har vi kunnat komma ner till mitten av 1500-talet. Med DNA, utifrån det som är intressant för oss, kunnat komma 50-60 generationer bakåt. Det ena är ung. 500 år bakåt och det andra är ung. 2000 år. Det är en ny dimension med lång tillbakablick. En komplettering!

Men DNA kan inte som den traditionella släktforskningen berätta om vad våra anfäder bodde och gjorde, vad de hette och hur gamla de blev etc. Å andra sidan ger DNA ett antal nya hållpunkter i tidens gång. Utan den hade vi inte haft kunskap om vår vikingahövding i österled och anfadern som bodde norr om Vänern. Den har också säkrat riktigheten i släktforskningen!

Traditionell släktforskning kräver en historieförkovran för att komplettera kunskapen om våra förfäders leverne. Arkeologiska fynd förstärker bilden av hur livet var. Det var mycket krig, utsatthet och umbäranden. Om man ser över 2000 år är det två katastrofer som drabbade människorna i hela värden; den Justinianska pesten på 500-talet och Digerdöden på 1300-talet.

I Bojs/ Sjölunds bok anges, att DNA-analyser visar att befolkningen minskade pga. de nämnda katastroferna. ”Av närmare tre tusen nutida mäns Y-kromosomer verkar katastroferna i mitten på 500-talet ha varit minst lika förödande som de senare pestutbrotten under Medeltiden”. Det är samma pestbakterie i båda fallen. De konstaterar också; ”för även om många dog fanns det också de som klarade sig. Vi som lever idag är ju ättlingar till de som överlevde”.

Vad är DNA?

Alla människor har DNA i sina celler; det är DNA som bär den genetiska koden och som gör oss till människor. Människans DNA är i stort sett lika hos alla. Men den är inte exakt densamma, så DNA skiljer sig en aning från alla andras. Det uppkommer genom en förändring, en mutation i någon del av DNA. Den uppstår oftast som ett kopieringsfel när en cell delar sig. Sådana fel förs vidare till följande kvinnliga resp. manliga generationer. Mutationer/ felkopieringar särskiljer människor och visar släktlinjers olika grenar. Därigenom är de en förutsättning för jämförelse med släktforskningen. Nära släktingar har DNA som skiljer sig minst; mera avlägsna varierar mera. När vi hittar testade personer som bär på samma mutationer, kan man konstatera att vi är släkt. Utifrån vilka mutationer vi har gemensamma med andra testade människor kan vi beräkna hur nära släkt vi är.

<<<<< Rutur förstasida

Ord- och begreppsförklaringar

Y-kromoson
Den 23 kromosomen kan antingen vara X eller Y. En kvinna har två X-kromosomer. En man har vanligen En X- och en Y-kromosom. Pappor överför sin Y-kromosom till sina söner.

Mitokondrie
En liten struktur, utanför själva cellkärnan, som innehåller DNA. Det är en mindre del av vår DNA. Den ärvs från mor till dotter i rak kvinnolinje. Även sonen ärver mitokondrie-DNA från sin mor, men kan inte föra den vidare till sina barn.

Autosomalt DNA
Egentligen är det allt DNA i cellkärnan utom könskromosomerna X och Y.

Projekt
En samlingsplats där DNA testade personer med liknande (haplo)grupp, eller delar av sina rötter i samma geografiska område samlas (tex. Skellefteåprojektets L1302).

Vi kan sammanfatta hur släktforskning och DNA kompletterar varandra med följande:
Utifrån den ständiga frågan för oss släktforskare:
Hur långt bakåt i tiden har vi kommit med släktforskningen? Då säger vi:
När det gäller mors och fars raka anor i släktforskningen är de DNA-korrekta ner till mitten av 1600-talet. Genom DNA-testet är vi också ättlingar till en vikingahövding i Kievrus (nuvarande Ryssland) under 950-talet; vidare har vi en förfader strax norr om Vänern under romersk järnålder c:a 150 år e.kr. Av DNA testade svenska historiska personer har vi en gemensam anfader med Birger Jarl. .

Vi bär alla på den genetiska informationen som gör oss till den vi är

Källor: FamilyTreeDNA, Peter Sjölund, Släktforska med DNA (2015), Karin Bojs och Peter Sjölund, Svenskarna och deras fäder de senaste 11 000 åren (2016),Iasabel de Madriaga Ivan den förskräcklige (2008), Simon S Montefiore The Romanovs (2016), Hall of Fame, släktforskningsartiklar mm. Se även källor under Släktkrönikan