Familjen CARLSONS släktkrönika

Hem
Släktkrönika

Per Andersson Kraft (1655-1740). Farfars farfars farfars farfar.

Per Andersson Kraft (1655-1740). Giftemålet med Karin bör inte ha varit senare än 1681 eftersom de då fick sitt första barn och fick boskapspeng 1682.
De fick tillsammans 11 barn mellan 1682 och 1703. Deras älsta barn hette Anna (1682-1776) och Anders (1685-1750). Båda barnen "gifte in sig" i hemman i Sikeå.
Per föddes på gården Rickleå 10, som var (3/16) mantal. ” var ett jordtaxeringsmått. Ursprungligen (på 1600-talet) var ett helt mantal (1/1) en gård med en areal och avkastning som kunde försörja en medelstor familj och betala skatt. Senare minskades gårdarnas mantalsvärden, bland annat genom att gårdarna delades vid arv och genom att mantalsvärdet ändrades för att göra beskattningen mer rättvis. Gårdar som på 1700- och 1800-talen endast var på 1/2, 1/4 eller 1/8 mantal kunde ändå vanligen försörja en familj.” Inte någon av de större gårdarna i Rickleå. Men Rickleå var vid den tiden en stor bondby med 15 skattebelagda gårdar. Sikeå hade bara sex och kyrkbyn Skinnarbyn (numera orten Bygdeå) åtta gårdar.

Per hade två namngivna systrar Margareta (1651-) och Elsa (1661-). Alla tre är noterade i husförhörslängden, prästens kontroll av barnens läsning och kunskap i Luthers katekes. Margareta läste för prästen 1662 och 1663, Per 1666 och 1667 samt Elsa 1673. Per fick omdömet ENF - han läste enfaldigt dvs. dåligt och lovade bättring till 1667, men läste då fortfarande enfaldigt. Alla tre barnen fick det omdömet, vilket tyder på att de kanske inte var alltför begåvade eller hade för dåligt stöd till förkovran.
År 1690 står han för hemmanet Rickleå 10. Det överlämnar han till sonen Jonas (1696-1775) år 1727. Det intressanta med Per Kraft är att han är både vår farfars farfars farfars farfar och mormors farmors farfars morfars far; dvs. anfader till båda våra föräldrar Sven och Sonja.

Enligt DNA test är Per Andersson Kraft en äkta anfader, liksom efterföljande manliga ättlingar.

Per Kraft föddes året efter att drottning Kristina abdikerat och Karl X Gustav blivit kung. Under Pers levnad var stormakten Sverige i krig i 34 år. Det är 40% av hans levnad. Han dog år 1740 under kung Fredrik I i en period av krigsförberedelser och missväxt, men när Sverige inte var en stormakt längre.
Efter 30-åriga krigets slut (1648) hade Östersjön och Öresund blivit ett ekonomiskt och militärt viktigt område för sjömakterna Holland och England samt Europas nya stormakt Frankrike. Trots stor inbördes oenighet var de överens om att försöka skapa jämvikt mellan Sverige och Danmark för att gynna egna intressen om en fri handel i Östersjön och tullfrihet genom Öresund. Frankrike betalade stora delar av det fattiga Sveriges krig och kunde diktera mycket av Sveriges utrikespolitik framemot 1680-talet. Frankrike ”dikterade” också flera viktiga freder för Sverige under denna tid.

Per antogs som soldat Kraft den 6 februari 1679 då han gick för sin fader Anders Persson. Han mönstrade i Ystad 1679 och var i Stralsund 1680. Han fick – enligt de militära rullorna - boskapspeng 1682. ”Soldater af Bygdeå socken som hafver hustrur och niuta boskapspenningar efter Kungl. Cammar collegie förordning af 1 koo och 2 fåår”.Per slapp delta i det mycket blodiga slaget i Lund 1676, där Sverige under Karl XI besegrade danskarna och slutligen behöll Skåne, Blekinge och Halland. I det slaget dog många soldater från Bygdeå kompani. Trots fredsfördrag fortsatte oron i norra Tyskland. För att skydda de svenska provinserna där, och på mer eller mindre diktat från Frankrike, skickades under överstelöjtnant von Fersen nya Västerbottniska soldater till främst svenska Pommern, däribland Per Kraft till Stralsund. Det kom dock inte till några strider. Men sjukdomar härjade och endast halva regementet återvände till Västerbotten. Han blev utbytt och lämnade soldatlivet 4 juli 1683. I soldatlängden för soldatrotet Kraft anges att Per lejde drängen Johan Larsson (på den egna gården?), som sedermera blev korpral Kraft (1683-89).